annabäckström

Kära bloggläsare;
Hela den här dagen har jag varit lite.. jaa.. konstig. Och lite trött och lite allmänt seg. Men jag har varit glad trots allt det konstiga.

Niorna, de små liven, hälsar på Draggen i veckan. Jag var ju en av dem för några år sedan, vilket jag inte kan fatta. Det var ju så nyss men ändå inte. Hel knasigt. Man börjar undra om en själv lika vilsen och lite, inte rädd men osäker, ut? Mitt sista år i gymnasiet. Ser jag ut som en som går sista året? Själv tycker jag inte det. Men det kanske är så för alla? Man tycker inte att man ser ut som sin ålder. Och det leder in en till nästa fråga, varför har man en bild av hur man ska se ut vid en viss ålder? Är det så att man har sett äldre och sedan jämför? Och varför gör man det då? (Man skulle kunna rada upp hur många frågor som helst, men det ska jag inte göra, inte här. Jag lämnar det till Dig, kära bloggläsare.)

Marmisapilad. Vet du vad det är? Förmodligen inte, och jag kommer såklart att berätta det för er. Jag vill ju inte hålla er i mörker. Förvänta er nu inte att det kommer att vara något super coolt för det är det verkligen inte. Det är bara jag som kastar om bokstäver. Apelsinmarmelad = Marmisapilad. Så. Nu vet ni.

MIn glasögon jakt går vidare. Men jag kanske har hittat ett par nu som jag kan tänka mig. Däremot så har jag hittat ett par som jag verkligen tycker om men som inte sitter så bra över näsan vilket är väldigt störande!

Okej, nu är det dags att ta tag i skolarbete.
Over and out.