annabäckström

Var det inte ett tag sedan jag bloggade? Det känns i alla fall som så men det behöver inte vara det. Hur som helst.  Mördar måndagen är över och det gick ganska bra tror jag. Den känslan har jag. Men det behöver inte nödvändigtvis bero på att jag tycker att det gick bra på proven utan av en helt annan anledning (jag kommer till den senare). 

Mördar måndagen såg ut som följer. Aktiekunskap, Svenska, Lunch, Psykologi (Prov) och Naturkunskap (Prov). Och det vi skulle kunna till proven det var inte lite det! Det kan jag lova! Däremot så kunde det inte göra min dag att det gick bra. Det som gjorde min dag var det som hände efter psykologi provet. Två gånger om blev det. Helt galet. Okej, det som hände var så att det var jag och Kajsa kvar och våran lärare Micke. Han ville prata lite med mig om en sak som handlade om skolan i ettan när jag fick veta att jag hade cancer. Ja, iaf så sa han att han blev väldigt rörd och ville nästan fälla en tår över att hur duktig jag har varit och hur bra jag har kämpat. Sånt värmer! Det gjorde min dag! Den blev så mycket ljusare kan jag lova! Sen när jag och Kajsa kommit ner till våra skåp så får jag veta följande:

Kajsa: Du Anna, det Micke sa där uppe det stämmer. På engelskan så skulle vi ju skriva om vardags jältar och jag ska inte nämna några namn men det var någon som skrev om dig då.

Okej, vad svarar man på något sånt? Jag blev helt tagen och jag vill veta vem det är! Helt sjukt! Jag har ingen aning om vem det kan vara eller att någon ser mig som en vardagshjälte. Hur ofta blir man utnänmd till det? Jag hoppas att ni alla kan få bli det någon gång. Det gjorde min dag igen! Två gånger om så sken solen lite mer på mig!

Idag har jag varit ute en snabbis innan solen gick ner för att ta några väldigt vackara höst bilder. Jag bara älskar hösten! Nu ska jag hjälpa min bror Johan med maten.